Börja vandra
Hur gör man och vad ska man tänka på?

Hur gör man och vad ska man tänka på?

Kanske har du läst någon artikel eller sett fina bilder från någon vandring och känner att så vill jag också leva. Men hur gör man och vart hittar man information om vandringsleder?

På den här sidan har jag samlat några av mina allra bästa tips till dig som längtar ut och vill komma igång med din vandring.

Hur långt hinner man?

Att vandra på en vandringsled eller längs med en stig på fjället tar mycket längre tid än att gå samma stäcka hemma. Även om du kan springa milen på 45 minuter och går elljusspåret i 6 km/h så tar det betydligt längre tid att vandra på en stig i skogen eller längs med en vandringsled. Du behöver planera in tid för pauser och ännu viktigare, tid för reflektion.

Drygt 3 km/h är realistiskt. Till det lägger du till tiden du kommer att behöva för alla de där pauserna när du ser något fint du måste fotografera, fikapausen eller om du oväntat hittar ett fint vindskydd och behöver ta den där välbehövliga pausen.

Jag vill inte vandra själv - vart hittar man vandringsvänner?

Ofta finns det massor att upptäcka i det egna närområdet. Jag har vandrat massor i alla Sveriges landskap så du hittar alltid något intressant här på min sida.

Ladda ned appen Naturkartan så får du massor med bra vandringsförslag direkt i mobilen. Annars brukar Länsstyrelsen eller Turistinformationen ha bra information. Vill du vandra med en erfaren ledare har Svenska Turistföreningen och Friluftsfrämjandet massor med turer, både en och flera dagar.

Många av Sveriges låglandsleder har appar där de delar med sig av information om sina
vandringsleder - Upplandsleden och Bergslagsleden är några exempel.

På facebook finns grupper som du kan gå med i för att hitta vandringskompisar. Här på min sida finns allt information du behöver om Roslagsleden, Sörmlandsleden, Upplandsleden, Bergslagsleden så hittar du bilder och information om de olika vandringslederna.

Vad ska man ha på fötterna?

Rätt kängor till vandringen minskar risken för belastningsskador och otrevliga skavsår. Egenskaper som är viktiga för en vandringskänga är att den ska ha en tjock och stabil sula, om du försöker vrida sulan med händerna ska den inte ge med sig. En vridstyv sula ger stöd till foten när du kliver över stenar och rötter.

Ska du gå på plan terräng med lätt packning klarar du dig bra med ett lågt skaft på skon. Många väljer idag att "vandra fjäderlätt". Dvs. att välja utrustning som väger mindre och på så sätt är skonsammare för rygg och fötter (mer om det längre ner).

Enklare dagsturer, hundpromenader och skogsturer klarar du dig med en grövre gympasko. När du går i mer krävande terräng, som fjällmiljö, behöver du en rejälare känga med skaft som går upp över ankeln. Att vandra med full packning på ryggen och i backig, krävande terräng sätter press på knän och leder. Det höga skaftet på kängan hjälper till att stadga upp kroppen och avlastar knän, ben och rygg.

Jag har haft många par vandringskängor och det är svårt att rekommendera vad man ska ha för märke på skorna eftersom fötter skiljer sig åt. Det som sitter bra på mig sitter inte bra på någon annan. Just nu vandrar jag i ett par Lundhags men jag har tidigare haft ett par Merrell och ett par Hangwag.

Om jag ska vandra över dagen så går jag oftast i mina Salomon Trailskor, Salomon crossmax 4

Vad ska man ha på kroppen när man vandrar?

Ett riktigt bra grundtips, för alla typer av vistelse i naturen, är att du klär dig i lager. Underställ närmast kroppen, värmande mellanlager i ull och ett ytterlager som skyddar mot väder och vind. Kläderna ska sitta bra och inte skava någonstans eller vara för små.

Baslagret är det du har allra närmast kroppen som underställ, innerstrumpor och linerhandskar. Se till att de plagg du använder här sitter ganska tight mot kroppen och framför allt att det inte korvar sig eller skaver på något vis. Använd material som ull, polyester eller merinoull som transporterar bort fukt från huden. Jag använder oftast rena ullprodukter som Woolpowers underställ eftersom ull värmer även om det är blött.

Värmelagret håller dig varm och ska också kunna transportera vidare fukten från innerlagret. Här använder du exempelvis en lite tjockare tröja av ull eller fleece. Det här lagret ska du ta av dig så fort du blir varm om du vandrar. En bra grundregel är att du aldrig ska svettas.

Skyddslagret skyddar dig mot väder och vind. Se till att du väljer plagg som släpper ut fukten från bas- och värmelagret. Det gäller exempelvis regnkläder, handskar, kängor, ytterjacka. Se till att plaggen du väljer här ventilerar bra så att du kan få ut värme snabbt, exempelvis genom dragkedjor eller material som släpper ut fukt.

Förstärkningsplaggen använder du när du ska vara stilla som under en rast, i extremt kalla vinterförhållanden eller längre uppehåll från fysisk aktivitet. Då använder du en riktigt tjock och varm dunjacka, mössa och tjocka vantar. Det här lagret är till för att du inte ska förlora värme.